my sweet fracture

efter ca 5 dagar på Hultsfredsfestivalen är jag ÄNTLIGEN hemma.

Jag och Tammy började våran resa från Hosjöstrand till hultsfred klockan 07.30 på morgonen.Ï Enköping så tog vi festivalbussen till Hultsfred. Alla på bussen var skittråkiga och jag tror att det bara var jag och Tammy som pratade med varandra. Men vi kom dit, och vi klämde ned oss på en liten tältplats hos My och hennes sthlm's kompisar. Första kvällen blev ganska lugn tyckte vi ( men nu när man tänker efter så kanske det blev den livligaste kvällen?). Vi gick och la oss ganska tidigt.
Vaknade upp väldigt tidigt på torsdagen ( Tammy's 18 årsdag) av att solen låg och värmde upp vårat tält. Vi skyndade oss upp, käkade frukost och solade lite. Camp Tits. Praktiskt taget alla solade topless och Sara fick vara vårat Camp's skylt. Hon var  väldigt duktig på det., för att senare på kvällen visste nästan alla vart vi bodde om vi ska Camp Tits. Festivalen tog fart och det första bandet vi såg på var Hey Willpower! Dom var så jävla bra. Och sångaren var hur gullig som helst ( han nog gay, men bra söt). Hey Willpower hade verkligen utstrålning på scenen och grymma danser. Sen såp var det tänkt att vi skulle se på Coheed & Cambria, men till Tammys väldigt, väldigt stora besvikelse hade dom faktiskt ställt in av okänd anledning.
Dagen fortsatte i ett festande, men vi blev dock aldrig riktigt fulla. Vi drog oss in mot fotbollen där jag skulle ha en fotbollsdejt med P.halmen. Men det var ju en hel del folk där så vi hittade aldrig na. Eftersom vi kom lagom till pausen så slog vi oss ned och lekte någon typ av kasta sten lek. Tammy var bra ( eller så va det för att hon satt i bäst vinkel). Vi kollade på fotbollen, käkade popcorn, men eftersom det aldrig blev några mål så kilade vi tillbaka till Campet bara för att få i oss lite mera alkohol. Och enbart för att vi gick så blev det självkalrt mål.

Daniel kom till vårat Camp och hängde lite med mig och tammy och alldes innan 12 slaget så delade jag och Tammy på en flaska champange och vi blev hyllade haha. Efter firandet så begav vi oss till The Cardigans. På vägen dit så köpte daniel oss ett varist hawaii halsband eller vad man nu ska kalla dom i födelsedagspresent, det var väldigt vänligt. The Cardigans var bra, men jag var trött. så jag tänkte sluta mina ögon och resonera med mig själv en stumnd och somnade. Sen vaknade jag upp av att tammy väkte mig. Vilken biatch haha. Jag frågar förvirrat " spelar inte The sounds nu". Vi kollar oss runtomkring och upptäker att vi är alldes ensamma vid Hawaii. Tammy säger bestämt. Ja, det tror jag fatiskt att dom gör. Så En pigg Tammy, en pigg Daniel och en supertrött malin går till pampas. The sounds var bra, bortsett från att jag var übertrött och som vanligt hade jag hamnat bakom en bajslång kille så jag fick aldrig sen när maja porrade sig, så jag tröttnade och kilade hem för att sova. 

På fredagen så gick vi till ica och jag fick prova på hur det var att vara 18 år på riktigt. Så jag inhandlade allt som man kan inhandla som 18 åring bortsett från öl. Glad och nöjd så trasakde jag och tammy till en fotbollsplan för att sola. Daniel kom och gjorde oss sällskap och när det började dra ihop sig inför Lou reed så gick vi och badade och tvättade håret i forsen. Vi gjorde i ordning oss och när vi kollad epå klockan så insåg vi att Lou redan hade börjat. Vi blev lite förvirrade över att dom där 2 timmarna hade gått så fort så vi skyndade oss till Fisch and Chips stället, käkade och skyndade oss in till Lou. Men Lou var bara hög eller ngt och inte så bra, så istället köpte tammy vatten och jag kollade runt omkring mig och såg sångaren i Hey willpower. Tammy kom tillbaka och jag berättade glatt för tammy vem jag såg. Vi kilade dit, pratade lite med honom ( Tammy pratade för jag kan ju knappt engelska). Vi gav han beröm för en bra spelning och han blev jätte glad. Vi tog kort på honom ( det kommer bildbevis så fort tammy har skickat mig alla bilder). Efter Lou så gick vi för att kolla på Gnarls Barkley. Dom var faktiskt en besvikelse. Det var tråkiga låtar, men Crazy gjorde dom bra, så efter den så kilade iväg för att få massage. men det var fullt för dagen så att vi fick vackert hitta på något annat. Så vi besätllde en Is Kaffe som hade kunnat vara godare och killade i solen. Vi hade helt glömt bort att Los De Abajo spelade så dom missade vi. Det var faktiskt väldigt synd. men sen såg vi en av dom bästa spelningarna. Pharell. Ååh vad han var grym. Så jävla bra spelning. Allting var bara bra och han var snygg. Kan det bli bättre?

När hans spelnbing var över så gick jag och tammy in på ölområdet och satt där och chillade och lyssande till Soundtrack of our lives, och såg Big brotcher Daniel ( bildbevis kommer). Tammy såg en snygg tatuering som hon ska nästanintill göra ( kort kommer på den med). När vi hade fyllt på med lite alkohol så gick vi till The strokes. En väldigt bra spelning men jag var inte på humör, inte tammy eller för att några dryga svettluktande människor stog och hoppade som fan på våra föter och var allmänt dryga. Vi blev lite för bittra för att kunna uppskatta spelningen. När The strokes hade spelat klart så gick vi åter till vårat camp, festade lite granna med Daniel. Våra två grannar, båda tälten killar, var ganska oense, så det var ganska läskigt för att en kille hotade den andra killen som fan. Så tillsist gick vi därifrån för att se på babyshambles. Vi var förståss lite tveksamma, skulle dom komma? Skulle dom itne komma? När odm had einte kommit i tid så kollade vi på The Biran Jonestown Massacre. Det var inte så bra tyckte jag, men Tammy gillade dom så det var inte helt förgävels. TAmmy blev hungrig och vi fixade oss en gratis tex mex tallrik ;)  Och när den tallriken var slut så kom faktiskt Babyshambles upp på scenen och gjorde en jävligt rolig och bra spelning. Jag hade aldrig lyssnat på dom förut, men jag gillade verkligen musiken och det var riktigt trevligt. Vi gick till tältet och kröp ned i sängen. TAmmy kom lite senare och, mycket riktigt. Grann killen hade blivit misshandlad, precis som vi hade misstänkt.

När vi vaknade upp dagen efter var ett tält bort ( misshandalde killens tält). Vi hade bestämt oss för att Idag var dagen då vi skulle festa på rejält, så vi tog med oss cider och begav oss till våran kära fotbollsplan. Drack lite cider, käkade lite mat och sov. Några killar tyckte att vi var allt för tråkiga och att vi höll på att sova bort dagen. Så fört kastade dom bröd på en Tammy som blev jätte rädd och iten förstod någonting, sen så attackerade dom mig, dock utan att träffas, men jag blev oxå ganska förvirad och funderade " varifrån kom det där brödpaketet". När dom hade fått liv i oss skulle vi tydligen kasta frisbee med odm, och det var faktiskt riktigt roligt. Synd för alla runtomrking oss som lyckades få den i huvudet och bli väckta av den. men sen så upptäckte vi att vi ännu en gång var lite sena, så när det var  20 min kvar till datarock så fick vi lov att kila iväg. Vi gick till Campet och hittade en förstörd linnea. Linnea kunde varken dricka eller äta utan att spy, så jag tog modersrollen och skickade henne till sjukhustältet.

Vi kollad epå datarock, och vi kom alldes lagom till Tammys faovirt låt. datarock var jätte bra dom med. Efter det så gick vi till ölområdet för att ta en varsin dricka ( jag hade hitta 100 spänn påväg tillbajamajan under dagen, det var som en liten földelsedagspresent från gud till mig och tammy). Drack lite, pratade med trevliga människor och lyssnad epå Timbuktu & Damn! Eftersom det inte var så mycket mer vi hade att se på ett tag så kilade vi tillbaka till täleten för att fortsätta våran fylla och bada av oss lite granna innan the Gossip. Jag fann linnea i tältet igen, ochg frågade henne om hon bortfarande inte kunde äta och dricka, det kunde hon inte. Så ännu en gång intog jag min modersroll och skickade iväg enne till sjuktältet.  Men  vi missade the Gossip och festade istället med folk från ett camp som var lite hawai inspererat. Lite tufft var det, jag träffade en kille fårn Bollnäs som hade haft min Mum lärare Anki i svenska. Hur sjukt var inte det? Nr vi hade suttit där ett tag så var det ännu en gång dags att bege sig till fesivalområdet för att se Bullet for my Valentine som spelade på teater. Men det var så fullt där så att vi kunde inte titta på dom. Istället så gick vi och kollade på Kent. När vi tröttnade på Kent så bestämde vi oss för en Powernap där Lo täletet hade stått. Så där låg vi och sov i kylan bland myggen. När vi vakande upp skulle iv kolla på backyardbabies, men jag kände att jag började dra på mig en öroninflamation och rejält med halsont, så vi fick lov att köpa kaffe åt mig. Tammy införskaffade sig en Coheed & Cambria T-shirt, fast dte var i och för sig tidigare under dagen innan kent, nu när jag tänker efter.

Tammy ställde sig och kollad epå mig och sa: Känner du att det är jätte viktigt att se på In flames?
jag kollar förvånat på tammy och säger : Jag trodde att du ville se dom, och att det var typ dina idolen.
Tammy svarar ännu mer förvirrat: Va? Jag trodde det var dina idoler för att du har haft sån koll när dom spelar.
malin: nej?
Tammy: Ja men dåså! Då går vi till campet.

Påvägen till vårat camp så träfade vi my och Sara, och fick höra att Linnea hade åkt in på sjukhuset för att hon hade börjat spy blod, och skulle skickas med sjuktransport till sthlm. Det kändes välditr tråkigt och alla tyckte synd om linnea så feststämningen var väll inte vad den borde ha varit..
Vid vårat campt så fanns nästan alla där, vi festade medans vi inväntatde Slagsmålskluben.

Tammy slängde ett ögonkast bortet och underade vad det var som lyste så mycket. Jag skojade till det och sa att det var säkert några som bran. Och bara sekunden senare så kom den brandbilar. Det var någon som hade tänt eld på bajamajorna. Det var en stor brasa och jag voh tammy var självklart där för att kolla. 

När tiden började rinna iväg ( som den har gjort under hela hultsfred) så började vi att gå igen. Till Teater. Det var fullt med folk utanför, och när dom öppnade så skyndade vi oss in. Jag och tammy var där i 5 min, det var för mycket folk och man fick ingen luft. Jag och Tammy insåg snabbt att vi inte kunde vara kvar. Så vi skulle försöka ta oss ut. Men det var ju lättare sagt en gjort för det stog ett stort jävlafetto i vägen som vägrade att akta sig ( han var ungeför samma storlek som beckans pojkvän). När han vägade allt flytta på sig så fick vi lov att leta efter en annan väg, Tammy sa högt det alla tänkte " Jävla fetto" Vilket jag tycjte var helt rätt att hon sa, men det tyckte nog itne han, för att sekunden senare kände hon något blött i håret.
Vi fortsatte våran kamp att ta oss ut, det var så jävla fullt och paniken började att komma. men efter några smällar i huvudet och mycket arbete så lyckades vi ta oss ut i det fria.

Både jag och tammy började då tröttna på festival livet och ville bara hem. Så vi som skulle vara vakna hela natten besätmde oss för att om vi sove rså blir det snabbare morgon. Så vi sov. Fast eftersom folk skulle vara störiga och spela fotboill eller något utanför vårat tält så blevd et inte så mycket sömn. Folk ramlade in io tältet, som tur var fanns Sara där ute och beskyddade oss och skällde på alla som ramlade in i tälet.

Och vet ni vad som hände på söndagen?
Vi fick äntligen åka hem för att duscha och sova i en säng. Man skulle nästan kunna åkapå fesitval bara för att känna den underbara känslan för att komma hem.

men hultsfrd var faktiskt trevigt, trots tidsbristen. Men vi bodde med väldigt schyssta tjejer och vi hade väldigt roligt. Vi lovade varabdra att inte åka tillbaka till hultsfred nästa år, men vem vet? Kanske är vi där igen, och hatar alla äckliga människor?