my sweet fracture

Igår var det den 3:e januari, dagen som är mest känd för mig som Linnea Balkåsens födelsedag.
Dagen till ära besätmde jag mig att sova länge, strunta i frukosten och städa rummet så att jag inte skulle ramla och slå mig om jag skulle komma hem på den kommande kvällen. Tog mig en kopp kaffe och kikade posten. En mycket efterlängtad liten lapp  låg i brevlådan och väntade på mig. Jag blev salig av lycka och fick lov att springa in och dra på mig mjukisarna och lite mer kläder. Gasade iväg med tiniwiny bilen in till stan ( mötte japanesen emma), köpte lite 21 års presenter för att sedan styra skutan till Copp Konsum. Hämtade ut min digitalkamera. Jag tror inte jag behöver skriva så mycket mer än så, dom flesta vet hur länge jag har velat ha en digitalkamera så...
Lekte med kameran tills linnea ringde  mig. Eftersom det var hennes födelsedag gick jag med henne på stan & bla bla bla. Orka. vi hoppar några timmar till lite mer spännande events.

19.00
Dricker lite Cider och väntar på Linnea, Erik & Oskar.
Eftersom det vore extremt onödigt att dela upp ankomsterna så kom alla på en gång och vi kunde köra igång på en gång. Jag lekte mest med min digitalkamera.

Jag och Linnea ( observera att jag är lite trots att jag bara fått i mig 1 liten cider)

Vi började kalasa på Linneas 21 års preset som Oskar & Erik hade varit så vänliga och inhandlat.
Jag var lite klen där på den i början, men tillsist kunde jag inte undgå dom frestande playboy-slipsglasen som fanns i regnbågens alla färger ( eller var det sidenbanden jag ville ha i julklapp?).



Oskar

 
Linnea och Erik

 Linneas lägenhet fylldes ganska snabbt med folk. Men jag fortsatte glatt att hänga med erik och Oskar. Jag och Oskar konstaterade ett faktum; Vi har kännt varandra i 3 dagar. Trots det känns de som om vi kännt varandra jäävligt länge. Så då fick vi lov att diskutera de. Men det fanns inte så mycket mer att säga och helt plötslgit  hade folket bestämt sig att vi skulle ned på stan.
Glad i hågen tog jag på mig mina stövlar ( jag borde ha lyssnat på oskar och tagit mina andra skor). Traskade glatt ned på stan och babblade på.
Vi hamnde slutligen på Etage där det nästan bara var vi. Men det sörjde inte vi över. det var 2 for 1 i baren och vi hade hela dansgolvet för oss själva. Vem klagar?
Av nån anledning så ramlade det inte lite folk där någonstans efter klockan 1. det blev lite trångt då, och det var där någonstans jag kände att mina stövlar inte fungerade som dom skulle.
Dansade vidare där på golvet trots stövlarna. men när klockan närmade sig stägningsdags så började vi faktiskt vandra hemmåt. Jag tyckte att oskar skulle betala en taxi, det tyckte oskar med. Men Erik och Linnea vägrade så vi fick vackert gå. Jag hade väldigt problem och när jag hade kommit till Stora Torget var jag helt på det klara med att jag väldigt gärna hade tagit av mig stövlarna och sprungit upp i strumorna. Tur att erik 22 stod där och var klok. Jag fick inte ta av mig skorna.
Jag blev sur och han fick stå sitt kast genom att lyssna på
"ååh, jag ahr så ont i fötterna, det här går inte, OSKAAAR fram med kortet, jag vill åka taxii, det gör ooont".
Men vi kom fram tillsist och vi kunde ha pyamasparty hemma hos Linnea.
Linnea hade fixat madrasser så att ingen skulle få sova hårt.
Trots omständigheterna + The knife på ovanligt hög volym  på natten så sov jag hur gott som helst.


Hejdå Oskar vid stationen.

Vaknade upp. Jag hade lite gårdagensångest, varför drack  jag så mycket ångest osv.
Men jag måste säga att det var trevligt att vakna upp med folk omkring sig så att man kunde ligga och snacka. Det blev snack hela dagen lång fram tills Oskars tåg skulle gå. Eftersom jag och nea är så gulliga så följde vi med till tågstationen och vinkade av oskar. För att vara extra gulliga fick vi lov att springa efter tåget och vinka. Oskar skämdes och jag och Linnea hade riktigt roligt.
Åkte lite bil i Falun, men det kändes lite otryggt med bilåkandet hrrm, så vi ställde oss på en parkering för att invänta Jonis. Vi fick väldigt mycket dötid då jonis sa åt oss att vänta på ok. Vi tror att han egentlinge inte vill synas med oss, därför fick inte vi hämta han vid firman. När han väll kom efter mycket om och men skjutsade erik oss upp till Linnea där det väntades Städning och Pizza.
Nu är jag glad, dock lite ledsen över mina 115 kronor som finns kvar åp mitt kort. Hur ska jag kunna festa nå mer den här månaden? Jag förstår inte det där med pengar. Dom bara försvinner.