Det är frustrerande

Seriöst. Det är så jävla frustrerande.
Jag vet precis vad jag vill ha och jag vill ha det nu. Emma säger att jag får allt jag vill ha, fast endå inte på riktigt. Nu har jag slutat nöja mig med att inte få det på riktigt. Ge mig det på riktigt, jag vill inte bara vara med om Chips före maten situationen igen. Den är faktiskt inte tillräckligt hållbar. Något annat som skrämmer mig är att jag sitter och lyssnar på en låt som är den mest opassande för den här situationen. Coldplay - Fix you. Hade det kunnat bli mer opassande? jag är så jävla frustrerad men glad samtidigt. Vem har sagt att man måste vara arg för att man är frustrerad. Nej inte jag inte. Helst av allt hade jag velat greppa min telefon. Ring ett samtal, dansat runt i mitt rum till hög musik och snurrat runt och skrikit av glädje. fast egentligen har jag inget att skrika åt, men någonstans är jag bara så glad. Antingen är det nog för att jag har fått mitt mycket efterlängtade körsbärs-te eller så kanske det beror på att jag tar studenten nästa fredag. Jag vet faktiskt inte alls vad det beror på.

För övrigt kan jag berätta för er att idag har jag bara glott rakt fram hela dagen. Jag glodde på första lektionen, på hålet, på engelskan, på hålet & på fysiken. Jag har bara tänkt och tänkt och tänkt. Det jag kom fram till när jag tänkte var faktiskt att jag inte kommer fram till något. För när jag börjar tänka så är det inte särskilt verklighetstroget. Istället för att fundera på alla mina bekymmer så fantiserar jag upp små bilder om hur mitt liv borde se ut. Fast det är svårt, för jag får alltid beslutsångest och fastnat alltid vid ett och samma moment. Det är oxå frustrerande. Men ack så ljuvligt, för jag kan säga er att det är oftast väldigt fina små ögonblick jag hakar upp mig på. Ibland önskar man bara att dom kunde slå in på riktigt, fast då kanske dom inte hade kännts så speciella?
Nu ska jag ladda upp med Kiwi och slå mig ned i soffan för att kika på ännu ett avsnitt av Desperate Housewives.

Jag vill ha det nu. Men jag får inte. Jag kan inte. Men det är ju därför jag vill ha det. Eller?



Kommentarer
Postat av: lovisan

låter kämpigt det där.

2007-05-31 @ 14:59:39
URL: http://loisan.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0