Schleten

Sådär ja, nu var en helg fylld av jobb över och jag ser med stor glädje fram till morgondagen då jag har ledigt.
Innan jobbet i fredags gjorde jag det enormt stora mísstaget att ta mig ned till Elixia och tränade 1 timme i gymmet. Det gick någolunda bra att jobba mig igenom fredag natt, sova 6 timmar och sedan bli väkt en jävla parad utanför sovrumsfönstret, traska till jobbet och jobba 9.5h igen. Men när jag komn hem var jag inte lika glad. Lägenheten var tom och mina ben och fötter värkte. Jag la mig i sängen och tänkte att jag skulle somna snabbt, men nej da, jag hade så ont i benen och fötterna att jag nästan började gråta för att jag tycker så synd om mig själv.
Som tur var hade min egna lilla apotekare Linnea ett förråd med ipren så jag kunde låna en och sedan somnade jag gott. Idag vaknade jag och sedan jobbade jag, och det var väll det mesta som har hänt den här helgen.
Eller jag kan berätta att jag lärt känna grannarna på övervåningen en del och dom är faktiskt väldigt trevliga. Det är kul!
Nu glädjer jag mig till onsdagen  för då ska jag ut med mina nya arbetskamrater!

Fashiontoast

Ibland funderar jag lite över modebloggarna som finns runt omkring här på internet... dom uppdaterar dom flera gånger per dag med nya kläder och nytt mode... Ibland får jag känslan av att det bara letar reda på massa fula kläder och lägger upp bara för att kunna lägga upp något, och desto fulare det är, desto mer skriver det att det avgudarna kläderna och att det är så otroligt snygga. Vem försöker de övertala? Jag vet att jag inte alls är särskilt insatt i mode, utan vet mer vad jag tycker är snygg och vad som är fult, vad som är coolt och vad som faktiskt är för mycket. Smaken är precis som baken - delad, men å andra sidan, det kan inte komma så otroligt mycket nya kläder så ofta att bloggarna behöver uppdaterats ca 5 gånger om dagen... Hade det inte varit bättre med en update 1 gång i veckan där dom drar fram det riktigt snygga kläderna och lovprisar dom, istället för att lovprisa allt skit det hittar?
Men det var bara en liten tanke sådär..

10 största besvikelserna i livet

Jag börjar med att be om ursäkt att jag är en Aftonbladet besatt människa, och jag vet att det mesta som står på aftonbladet är skit. Men jag läser aftonbladet dagligen och kommer nog att göra det ett tag till, för den klassar min personlighet. Dn är helt enkelt inte jag.
Idag listade aftonbladet Britternas 10 största besvikelser i livet

1. Dåligt väder på semestern.

2. Vakna och tro att det är söndag, och sen inse att det är måndag.

3. Din partner glömmer din födelsedag.

4. När din favorit-tvserie tar slut.

5. Glömma passet när du ska ut och resa.

6. Borttappat bagage när du är ute och reser.

7. När en bra bok tar slut.

8. Dra på sig favorit-jeansen - och upptäcka att de inte passar.

9. Råka färga hela vittvätten röd.

10. Göra en kopp te och upptäcka att mjölken är sur

Hmm ja, högst upp på min lista skulle jag antagligen placera Död och sjukdom hos folk jag känner, men det kanske inte klassas som en besvikelse i livet? Kanske mer en tradgedi, men om vi bortser från alla riktigt jobbiga grejer så ska jag försöka fixa ihop en Malins Top 10 besvikelser här i livet, den kommer inte vara sjutk seriös utan bara det första som kommer upp i mitt huvud.

1. När människor man tror är bra visar sig vara dåliga
2. Vakna upp på morgonen och man kan på ett eller annat sätt inte få sitt morgonkaffe
3 . Affären säljer inte precis det jag är ute efter
4. När man inte får svar på ett sms som man gärna vill ha svar på ( det retar dåndimpen på mig!!)
5. Dra på mig favoritjeansen och inse att de inte passar ( Britterna har absolut rätt i det)
6. Bilen slutar att fungera
7. Pengarna tar slut på kontot
8. När saker och ting inte går som planerat
9. När man ser fram emot en riktigt kul utekväll och den blir inte alls bra
10. När jag är sjukt sugen på något gott och det inte finns något gott hemma.

ja någo sånt där da kanske.. hade nog kunnat komma på något bättre om jag hade försökt lite mer, men jag är fortfarande relativt nyvaken och känner en liten press på mig att trycka i mig någon ätbart och gå till fettkliniken och röra lite på mig, bara för att stilla mitt samvete. Men trots att det tar högst 15 min att gå dit så känns det otroligt tung att gå dit, speciellt när jag vet att jag måste gå hem sen och det är bara uppför. Va? Vadå, har jag sagt det ca 750 gånger förut? 


electrifying

det är kusligt mycket energi i våran lägenhet just nu. Allt bara rasar ned och vägrar sitta på plats och inte nog med det.. nu går våra lampor sönder, en efter en. Fasiken, jag försöker hålla på pengarna men det GÅR INTE om sådana hära husliga ting ska komma ivägen för mig varje gång jag är besluten om att spara pengar. Idag har jag i vart fall inte spenderat en penny. 0. nada.  very bein så att säga. Kanske ska skriva upp det i min bok så jag kan minnas den här dagen när jag är 60 år, att en gång för 39 år sedan fanns det en dag då jag inte spenderade en slant.
Lite kul med att jag skulle skriva 39, för att jag började med 59 år sedan.. sedan tänkte jag, nej det lär vara mer än de.. kanske 45, eller nej hur gammal är jag och jag insåg helt plötslgit att det är inte så jävla långt kvar tills jag är 60 år, det är för tusan bara 39 år kvar. Rajtantajtan, snart går man i pension, varför har jag inte börjat att pensionspara?

Mr kåt förlorade ståndet, men det förtjänade nog han.

jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag ska ta upp idag.
Män blir dumma runt kvinnor? Det är bättre att bråka i en relation än att ha tråkigt?
Det första kan jag absolut hålla med om, det andra vet jag inte riktigt... hur kul är det att ha en relation där man ska gå runt och bråka hela tiden? Det är väll lättare att omvandla en relation där tristessen har slagit sitt näste till att bli någon kul än att försöka sluta bråka.. jag vet inte. Vet inte riktigt vad jag ska blogga om heller.
Trodde lixom att jag hade kommit in i ett stimm med att blogga lite...
Kan åtminstone berätta för er att Linnéa kom hem och slog i den största spiken hon kunde hittai  väggen och tro det eller ej, men nu sitter våran gardinstång på plats, nästa projekt blir att ta hand om våran soffa osm håller på att rasa sönder. Så illa är det kanske inte, men av någn underlig anledning finns det lite spån i en hög på golvet under soffan, förstår inte alls vad det kan vara.
Föresten stog de om Mr kåt i aftonbladet... han blev dumpad och hans stånd har nu sagt adjö och han känner sig lite förtvivlad, eftersom jag är lite halvt manshatare så tycker jag att det är rätt åt honom. Hoppas att hans stång inte kommer tillbaka på många många veckor, så kan han sitta där och fundera över vad han gjorde för elakt mot tjejen - det står inte i texten, men om en Mr kåt blir dumpad, så har Mr kåt säkert varit Mr kåt hemma hos en tjej som inte var hans flickvän och förtjänade säkert den där dumpningen. Förhoppningsvis sa hon några ägande och ärliga ord så han kände sig träffad och därför är så sjukt nere. Han är inte nere för att tjejen drog, han är nere för det hon sa.
Oj, mitt manshat börjar gå lite för långt nu. Ursäkta.
Men, inte för att ställa alla killar i samma kohage, så kan jag specifisera mig kring killar som jag träffar, träffar på något sätt och vis mer som vänner, förr eller senare kommer det alltid fram att dom är riktiga idioter faktiskt. Man tror att man har hittat någon som är bra... det går bra... det går bra... och Där visade det sig att han var en riktig idiot som ska slås med en pinne i huvudet.

Gipsväggar förtjänar bara folk som borde bli slagna i huvudet med en pinne.

I början förstod jag inte riktigt vad det gör för skillnad vad för väggar man har... men när man har levt i en lägenhet med gipsväggar ett tag inser man att det är ett rent helvete. Alla grejer som man försöker få fast på väggen bara viker sig och rasar ned i golvet med en dundrande fart och kvar i väggen finns ett stort och fult hål. Det suger åsnekuk faktiskt.
Våran ringklocka vilar sig på dörrkarmen, våran gardinstång ligger ned över våran säng och efter en drös med försök så ser väggen ut som en åker med mulvadshål och jag har fortfarande en gardinstång liggandes i sängen som jag försöker att byta lakan i. Hungrig är jag oxå. Jag förtjänar faktiskt att ha ordentliga väggar där man kan spika fast saker på riktigt tycker jag... jag är en snäll människa.

Den här veckan försöker jag och Linnea äta ur våran frys, för hon ska ta en tripp till det underbara landet i öst och köpa med lite mat till oss, helgen efter det kommer mamma och pappa på besök hit och har förhoppnignsvis massor med mat som vi kan fylla våran frys med. Men vi har en stor Lammebog som vi borde faktiskt försöka äta upp.. den tar mycket plats och den känns lite hotfull. Tänk om den inte är god och sen så blir vi hungriga när vi hade tänkt att äta den?
Och vilken besvikelse om den nu ligger där i frysen och väntar på oss och sen inte är god? Jag menar, då har vi haft den i frysen och inte i soptunnan.
Men vi åt ribbe igår. Ribbe är faktiskt överskattat, mycket jobb och lite mat. Det är gott att kanga, men fasiken i vad det sätter sig i tänderna. Nej, kanske borde äta lite på falukorven som finns i frysen och fuska genom att slänga kanske 20 hamburgare. Vill inte äta. Har redan ätit för mycket hamburgare i mina dagar känner jag... och dom tar plats.

Imorgon ska jag jobba första dagen på Nikkers. Det blir mycket spännande, personalen som jag redan hunnit möta verkar vara riktigt trevliga människor, och dom har koll och ordning känns det som. Saker och ting ska vara på ett visst vis och det finns bra rutiner så jag tror att det här kommer bli bra, kommer även att få fin erfarenhet kan jag tro!

Nej nu ska jag återgå till mitt problem med gardinstången... hoppas linnea kommer på någon kreativ lösning till hur fan vi ska få fast den på väggen, annars får vi ta min plan B, spika fast den mörka filten och sedan byta lampan i taket så vi får lite ljus och sedan så låter vi pappa fixa gardinstången när han kommer hit, pappor kan sådant. Iallafall min pappa. Han är händig och brukar kunna fixa det mesta, inte alltid till det bästa ( tänker på takfläkten han satt upp hemma i våran trapp och varje gång den är på full speed så vinglar den fram och tillbaka lite lätt oroväckande där i taket). Men han är min pappa och jag älskar honom.


Rädda en skog om året så det finns någon pinne jag kan slå dig i huvudet med.

I fredags blev det en spontan tripp till Tammy i Oslo. Vädret var på topp och det blev cab hela vägen till Grorud, måste dock erkänna att när klockan kröp mot kvällen blev det lite kallt men jag orkade inte stanna så jag gjorde som alla cab-nördar gör när det är för kallt, har fläken på max.

På lördagen jobbade jag och Tammy på våran solbränna samtidigt som vi bedövade våran lever med lite päroncider, solen sken och vi fullkomligen älskade livet. På kvällen blev det en middag och sedan drogs det iväg in till staden där vi hamnade på Yatzi. Pratade på med en trevlig bartender som var så vänlig och reduserade vårat pris och vi gav oss en så kallad svennerabatt kanske. Jag tror mer att det var en "ni är så otroligt trevliga rabatt". Eller, jag hoppas att det var en " ni är så otroligt trevliga rabatt" med tanke på att när jag på söndagen satt och hade msn konversation med Mattias så visade det sig att bartendern var hans rumskamrat och satt bredvid honom. Världens är så liten.
Traskade en trappa ned och levde ännu mera på reducerade priser, dansade till mr cool ( som man måste göra om man är svensk i norge och hör en svensk låt, det gäller även för alla svenskar som inte bor i sverige).

När tiden tickade iväg gick vi för att försöka finna F och T som vi trodde var på De vils, men dom hade traskat vidare till The dubliner och när vi väl hittade dom hade vi blivit väldigt trötta, men det hindrade inte oss från att inta mer alkohol.
Ett barbesök senare där jag träffat på en norsk man som lovprisade svenskar för att vi jobbade så bra så hade jag en red bull vodka + vatten till mig och en öl till tammy. Vi kände att det var väll kanske ett onödigt köp, men vi drack upp och sedan traskade vi till mc donken.

Jag vill ha en Mc feast meny. 90 kronor senare satt jag utanför Mc donken med min meny i en liten take awaypåse som jag hade i mitt knä. Som vanligt när jag är full måste jag springa på toaletten hela tiden, men just i lördags kväll var jag så sugen på min hamburgare så jag satt kvar tills maten låg i magen. Att jag satt kvar ledde till att jag blev ganska rastlös och kunde inte riktigt sitta stilla. Take away åsen rörde sig fram och tillbaka i mitt knä och upp och ned.
När all mat senare låg i magen sprang jag till toaletten och när jag sitter där och kissar ser jag till min förfäran att min nya klänning var helt röd. Helvetes bananer, hur fan har jag kunnat få mens längst ned på klänningen?!
Nej det här är inte mens, silly malin, du blöder ju på handen.
Började granska mina händer i dimman, nej inget blod på handen... hmm armen? Nej inget blod på armen, ett litet sprucket nagelband kanske? Nej da. Efter att jag undersökt större delar av min kropp så luktade jag lite försiktigt på den orangeröda vätskan på min klänning. Ketchup. Fan fan fan.

Torkar mig, skyndar mig ut och ställer mig vid handfatet, gnuggar med tvål över klänningen, dränker den i vatten och tänker, nu syns det inte så bra längre, kommer tillbaka med en klänning som är ca 50% blöt och det ser ungefär ut som om jag varit med i en miss wet t-short konkurans. Tammy, F och T gav mig lite förbryllade blickar och jag förklarade om min lilla ketchup incident och vi beslutade oss alla för att Nu, nu är det nog dags att åka hem och sova.

Lite ivirg att få tag i en taxi var jag kanske.. men som tur var hade jagden ansvarfulla tammy med mig som ställde oss i kön ( jag bröjade skrika när en taxi kom och folk var sega på att kliva in : Kom igen nu da, dom står ju bara där och glor på taxinm vi tar den, dom är inte tillräckligt angelägna om att åka taxi och dessutom ska vi säkert mycket längre en dom). Tam höll mig kvar på plats och det tog faktiskt inte särskilt lång tid innan vi fick oss en egen taxi.

Enligt tammy hasde vi en väldigt trevlig och rolig taxi chaufför men för att vara ärlig satt jag och halvsov i i baksätet. Nynnade inne i mitt huvudet "du får sitta längst fram i taxin". Kom hem och jag somnade snabbare än någonsin, njae eller jo, ett fyllesms där jag beklagade mig om min besudlade nya klänning han jag faktiskt skicka iväg, men sen somnade jag snabbare än någonsin.

Vaknar upp på södangen av att Tammy kommer smygandes in på rummet, hon fixar c-vitaman och jag ligger i sängen och funderar lite på vad som egentligen skedde igår.
Ja juste, han var ett dickhead!! Inte alls den människan jag har trott att han var. Och herr " det är alltid bäst att vara ärlig och tala sanning, man ska visa respekt för folk" hade ljugit och gjort allt annat än att visa respekt. Pyttsan kerstin.
Men jag vainte bakis och trots att jag var arg var jag på bra humör.
Vi slängde in en pizza i ugnen, tog filtarna, böckerna och solskyddskrämen med oss och la oss på gården i solen. Fredrik kom tillbaka från statoil med lite fanta och en FHM, mallebralle bodin slänger sig över FHM och lovprisar den, tammy å andra sidan blir rätt ut sagt upprörd och kan inte alls förstå varför man köper sådant skit. Det kan ja förstå.
Ligger på magen och lusläser hela tidningen, fokuserar hjärnan på ett annat håll.

Solen blev lite för mycket, speciellt för tammy som redan såg ut som en kokt kräfta när vi kom ut, så vi drog oss innåt för att titta på sex and the city. Det är tilloch med bra i solsken. mma!
Men när klockan var fyra var det dags för mig att åka hemmåt. Ned med cabben och in i bilen.  Det var en väldigt skön biltur och det gav tid till att skingra tankarna en aning.
Det älskar jag med att köra bil, man får verkligen tänka igenom saker och ting.

Kom hem och var fast besluten om att ringa och skälla ut Herr sanning som har visat sig vara Herr osanning.
Vågar han svara? Nej da, men han skickade åtminstone ett sms om att helgen hade varit mad kaos och att han skulle ringa när saker och ting lugnat ned sig lite.
Jo, alltså, ska man vara herr osanning och ljuga så kan man väll åtminstone ljuga så att denman ljuger för inte får reda på sanningen genom att gå in på herr sannings sida och se hans fina statusuppdateringar han kunde göra om att han njuter av livet i slotsparken och att han är på väg till stranden, från sin mobil, som han inte har kunnat svara på sms med.
Men det förstår jag faktiskt, det är så mycket svårare att skicka ett " hej, kan tyvärr inte träffas, men hoppas du får kul i oslo" sms, än att skriva en status uppdatering till facebook. Absolut, och att njuta av livet i slotsparken kan inte innebära en annan sak än att helgen varit ett riktigt jävla kaos.

Surar lite men kommer sedan på andra tankar när jag åker och plockar upp Linnea i ringebu. När vi väl har kommit hem och jag har spenderat ca 4.5h i en bil under dagen ligger vi och har lite tjejsnack.
Fanken att jag ska jobba på måndagen.

Vaknar upp, gör mig redo för jobb, men när jag kommer dit visar det sig att jag har missförstått saker och ting, och jag behöver inte alls provjobba utan får istället besked om att komma dit på onsdag och skriva kontrakt och lägga schema.
Varför kan inte alla provjobbningar vara så att man bara dyker upp i rätt tid och sedan får ett kontrakt?
Nu ska jag väll inte ropa hej innan jag hoppar över bäcken eftersom jag inte har skrivit under det där kontraktet än. men det ska nog bli bra. Allt blir alltid bra tillsist. Kanske inte om man ljuger, men annars blir det alltid bra.

Traskade hem på lätta ben och kom på att jag och linnea skulle göra något kul.
Sökte efter saker man kan göra i lillehammer och fick det här resultatet:

Saker att göra i lillehammer
tråkigt nog syns det inte vad som står på bilden, men det kan jag berätta.
Evengemang (0)
Transport (0)
Att göra (0)
Övernattning (0)
Turistinformation (0)

Alltså finns det inget att göra.

Nejnej, så då åkte vi till Schell och drack smooties och käkade glass och pizza, köpte tvättsvampar till bilen och åkte hem och började våran storstädnng som aldrig riktigt kommer att bli klar. Men det är ett bra terapi arbete kan jag lova er.
Fredrik kom förbi senare under kvällen och vi bjöd på middag.
Kom in på fenomenet med telefonböcker.
Fatta hur många skogar som skövlas varjeår får att var männsika ska få hem en telefonkatalog och sedan slänga för att det inte har någonstans att ha den.
Första lösningen vi kom på var att dom ska skicka ut lappar till alla som man ska skicka tillbaka om man vill ha katalogen, men sen insåg vi att det går ca en halv skog till att skicka ut dessa lappar
Andra lösningen blev att man ska dela ut katalogen gratis på mataffärer, men sen insåg vi att då finns det en risk att folk tar hem flera bara för att det är gratis, gratis är gott säger svensken och är överlycklig
Den tredje och absolut bästa lösningen var nog att man får köpa telefonkatalogen i affären för ca 5 eller 10 kronor, och alla pengar går sedan till någon rädda skog grej. hur bra som helst och jag får lite pinnar lver till att slå Herr sanning i huvudet med, för det förtjänar han. För är man så dum att man ljuger och sedan skriver sanningen som en statusuppdatering på facebook så förtjänar man en pinne i huvudet!

Sätt pris på telefonkatalogen så alla får det dom förtjänar!

London

I tisdags kväll anlände jag i London och Majsan och Mark plockade upp mig.
Eftersom jag kom fram ganska sent satt vi bara och snackade en stund innan vi somnade.
Vaknade upp och tog oss in till staden. Jag som är van med Lillehammer var i chock det första 5 timmarna över att det var så mycket folk. Det blev en del shopping, jag som hade tänkt att inte shoppa så mycket... men nu ska jag bara försöka hitta mig en billig kjol och sedan en Bh eftersom det inte finns bra bh:ar i Lillehammer. Sen får det vara nog med shopping. Kommer antagligen ha övervikt när jag kommer hem. Lite senare på dagen traskade vi till Convent Garden, jag gick runt och var allmönt förvirrad för jag tänkte att det skulle vara som Stephens garden ( eller vad det heter) i Dublin, som är n stor trädgård, park, men nör jag tillsist frågade maja var det där convent garden låg visade det sig att vi hade visst traskat runt där ett tag.
Ringde Alan och berättade att vi var där och de kommande 30 minuterna irrade vi runt och försökte finna honom. När vi tillsist hade gjort det skulle vi bara ta en öl.. men M+M+ 1öl= Fylla. Vi gick till en engelsk pub där vi satt och drack och den där ölen blev till mycket red bull vodka och bilder på kameran som vi gärna hade skippat.
Runt 12.00 stängde tack och lov stället ( hade det inte stängt hade vi nog fortfarande suttit kvar där), och på något konstigt vis lyckades vi få med oss alla grejer hem ( alla våra shoppingpåsar hade legat runtslängda under bordet och en var trasig, utan handdtag). Lycka var det när vi fick lite köttbullar och makaroner. Hade trots allt bara fått i oss frukost under dagen :)
Nu ska vi ut i trådgården och spela lite backgammon och sedan ikväll blir det festival. Me like london

This is how it works

Igår var jag oerhört sentimental när jag skulle sova. Jag ville verkligen inte sova och jag låg och tänkte på alla mina vänner som jag gillar så otroligt mycket och vad många okomplicerade vänner jag har. Vänner som bara finns där och är fantastiska på sitt egna sätt och vis. Efter att jag varit otroligt tacksam mot allt och alla började jag att tycka otroligt synd om mig själv att jag aldrig ska träffa någon bra kille, fast sen den andra stunden så tyckte jag inte särskilt synd om mig själv eftersom jag inte ens har orken att ha en pojkvän.

Vet inte riktigt hur det blir med den lilla helgtrippen till Oslo eftersom förkylningar har kommit ivägen, precis nu när min har börjat ge med sig kommer linnea hem med en förkylning, hon ligger föresten däckad på soffan och sover sig lite.
Känns tråkigt för jag hade sett fram emot att träffa Tammy och Fredrik väldigt mycket... men det kanske inte riktigt var meningen att vi skulle till oslo.. fast om hon är piggare åker vi kanske dit imorgon.
Time will tell!

Nu har jag fått nok!

Jag undrar, lite snällt och försynt om du inte skulle kunna vrida tillbaka tiden.. alltså inte sådär till en speciellt tidpunkt utan bara tillbaka till den tiden då det var vi tjejer som var komplicerade? Jag ber faktiskt inte om särskilt mycket...
Har varit väldigt glad ett tag att vi tjejer kunde vara de nya killarna, leka rövare, ta för oss av det vi ville, få styra i tyglarna lite granna osv.. men allt bra drar ju faktiskt med sig något dåligt. En gång i tiden var det vi tjejer som var så otroligt komplicerade, men eftersom det är nya tider nu och vi tjejer är det nya killarna betyder det att killarna är det nya tjejerna vilket också innebär att killarna är så sjukt komplicerade nu för tiden. De beter sig som menskossor, vägrar säga vad det tänker, stormar ut ur hus och tar för givet att man är kär i dom, och är allmänt bara jätte konstiga.
Det är inte så att jag vill ha ett förhållande nu, men jag saknar bara att träffa folk som är okomplicerade och det som jag kallar normal. Eller bara någon som kan säga Ja eller nej. yes or no. Tala lite klartext.


kontorsråttor

30 april nalkas och när man loggar in på faceb ser man allas fina planer "kväller ska det ölas & vinas,med nära vänner o tillhörande lekar" "snart bär de av!! två dagars stenhårt festande i värmlandshuvudstad Karlstad! PEACE OUT" "snowboard i källviken, kom, åk,grilla!" "Källviken och dunka dunka, snowboard när den är som bäst!"
Jag hade fin fina planer - Afterwork med Rolf och Jostein. Vi var så glada för att det var den 30 april och att vi skulle gå halvdag, dvs sluta klockan 19 och 20. Men nej da, nu är det några kontorsnissar som har bestämt att vi minsann ska gå heldag. Ja, vad spelar det för roll för dom? Dom får iallafall gå hem klockan 15.30 och kan ha en riktigt trevlig kväll.

Låna och ställ tillbaka - ja tack

Arbetslusten var inte på topp när jag kom till jobbet och det var inte humöret heller. Min hals är sjukt svullen på höger sida  ( om någon känner för att strypa mig är det bara att klämma lite på höger sida på halsen så får jag ingen luft), jag misstänker en viss svineinfluensa, men borde kanske inte yttre mig om det för då blir jag väll inlåst och det har jag verkligen inte tid med. Krantän eller vad det nu kallas. Hur ska jag veta?
Varje dag jag är på mindre bra humör brukar det vara så att någon stjäl min truck. Pratade lite i telefonen med Linnea och beklagade mig över det fenomenet, samtidigt som jag skulle gå och kika om trucken stod på sin plats.
Dårfinkar och dönickar! Där var den, ooh yeah. Något som går bra.
Fixade lite och ca två timmar senare när jag skulle gå och ta emot kycklingen som hade kommit så var trucken borta. Jahaja, är det jag som varit så förvirrad att jag ställt den ute? Nej där var den inte. Jävla danska byggarbetare som inte kan låta min truck vara ifred. Gick med snabba steg till andra änden av jobbet ( och nu när vi snackar industriområde så är det inte särskilt nära, speciellt inte matindustri när du klassas som oren och får inte gå igenom vissa rum) frågade danskarna om dom hade sett en gul truck. Nej det hade dom inte. Oskyldiga. Kom tillbaka till Kyllingavdelningen och förklarade för Björn Magne att jag inte kunde finna trucken och att jag var förbannad.
Övervägde att stämpla ut som sjuk och ta mig hem och lägga mig i soffan och glo. Mycket bra idé, började att traska och då mötte jag Rolf. Han hindrade mina planer och gick för att leta reda på trucken.
Tydligen så hade mekanikerna tagit den ned i verkstaden för där tyckte dom att den fungerade jätte bra när man tar emot kylling, så efter ca 45 min kunde vi börja göra vårat jobb.
Jag var så förbannad. Kan man inte bara fråga lite snabbt innan man stjäl en truck " ska du ha trucken, när ska du ha den, kan vi låna den till dess och så kör vi tillbaka den i tid" nej det är tydligen för svårt för vuxna människor.
Och Highspeed - dating är jag lite skeptisk till. Vad vill du? Hur i all världens värld ska jag kunna veta det inom en vecka? Jag vet ju inte ens vilken färg som är min favoritfärg, vad jag har för favoriträtt, jag har ingen hobby och jag går runt som ett jävla kolli och funderar vad jag ska ta mig till.

varför är det så lätt för alla att veta?

Jag har otroligt stor beslutsångest nu... vet inte riktigt vad jag ska göra faktiskt. Nytt jobb?
Ny stad? Nytt liv? Jobba samma jobb. Jobba 2 jobb. Vilka 2 jobb?
Mm för tillfället är det dubbeljobb, kanten och terina är det som gäller en stund.. men jag vet inte, vet inte alls riktigt vad jag vill eller känner för. Fan att allt ska kosta pengar. Jag vill resa. Men när man har rest, vad ska man komma tillbaka till? Det krävs en liten planering där tror jag... man kan faktiskt inte bara resa och sen komma tillbaka till falun, och vad ska jag göra pank i falun? Ingenting. Och jag vill inte tillbaka dit. Fasiken. Man kanske bara ska börja ta lite chansningar helt enkelt och se vad som händer. En ny lokation någon gång i höst blir det i vart fall.

För övrigt är jag lite bitter för att jag missar en dag med sågar, spikar, bräder, sprit, öl och en altan som kommer bli skev.

Svineinfluensan...

den skrämmer förövrigt livet ur mig och jag tvättar händerna med desinfektion hela tiden för att hålla mig frisk och på benen. damn, ingen resa till mexico nu!

love until we bleed

Ett tecken på att det kanske var lite för mycket fest är att man blöder näsblod på måndagen. Klart det var fest i helgen, men inte så mycket att jag förtjänade att börja blöda näsblod när jag stod i kön till kassan på Kiwi. Well well, inte så mycket annat att göra än att titta uppåt och låta blodet rinna ned i halsen som en annan vampyr.

Fast å andra sidan tror jag inte att det var alkoholen jag förtärde under helgen, utan mer att jag tvingade mig själv att cykla ned till Elexia och träna så att jag kunde få ett litet klistermärke.. eller så var det nog att jag försökte cykla hem från Elexia eftr träningen - vilket är fullkomligt omöjligt med tanke på alla uppförsbackar.
Någon timme efter träningen trampade jag iväg till jobbet där det kändes som att det var grejer överallt, saltkar lika stora som badkar... happ vart ställer vi dom? Goa gubbar!
När jag sedan trodde att jag äntligen var färdig för dagen råkar jag väll trycka på någon knapp som inte rekomenderas att klicka på.. för när jag hade klickat på den knappen fick jag inte ned porten.. så jag fick sitta där och invänta en elektriker som skulle hjälpa mig.  När jag satt där på en säck med någon konstigt i så började det att spöregna. Mmm var livet är härligt vissa dagar. Tillsist var porten fixade och jag kunde cykla hem i spöregnet.
Kan berätta för er att det såg ut som om jag hade duschat med kläderna på när jag väl kom hem. Suck.
Tröstade mig med lite popcorn och började sedan blöda näsblod igen, innan jag kröp ned i sängen.

Idag blir det dubbelt med jobb, först ska jag jobba på Kanten kro i några timmar, sedan blir det direkt till Terina och glida lite på trucken. Wish me good luck!

En skallning händer så lätt

Linnéa skallade mig inatt, antagligen tidigt inatt eftersom jag varit helt borta hela natten. Inte en dröm, inget. Bara en mindre hjärt attack när mobilen började spela ut sex and the city musiken bredvid sängen.
Humöret var bättre idag. Var glad och förträngde det lilla bråket / tjaffset som jag är mitt inne i.
Okey det var en dum tidpunkt att göra en poäng, men å andra sidan så är det faktiskt aldrig rätt tidpunkt att göra en poäng när man pratar med en människa som är så otroligt konflikträdd att han bara vänder och går åt ett annat håll när konflikten trappas upp. Nu snackar vi inte om trappas upp till höjda röster och tallrikar som flyger, utan nu snackar vi trappas upp som i att disskusionen har precis börjat och offret insett att "Oj, malle kanske är lite upprörd".
Och sen har vi det här med konflikträdda människor, när man ifrågasätter det hela igen så får man höra att man valt fel tidpunkt för disskusionen och att det är så synd om dom. Mmm jo men visst seddu, kan du inte bara höra av dig sen när det är rätt tidpunkt, jo, om 10 år passar perfekt.
Ja, jag är lite upprörd faktisk.
sen har ju jag och linnea hakat på något nytt här: Träna 25 gånger på 90 dagar och få en Elexia bag. Låter lätt va? Jo, det var just bara det att vi missade de 30 första dagarna och har nu insett att det lär väll bli träning var och varannan dag om det här ska gå vägen. Om det inte går vägen får vi ingen bag och eftersom våra namn står så fint på listan så kommer alla på Elexia kunna se hur svaga vi svenskar är, och då har vi besudlad hela svenska folket så nu måste vi klara av detta!

"ja, och jag orkade inte gå till kiwi"

En ny helg är över i Lillehammer. Jag och Linnéa har haft Ahlgrens ( Alan Green) på besök. Vi har verkligen fått sätta våra engelska kunskaper på prov. Han hade en dialekt - Cockney, som gjorde att vissa saker var lite svåra att förstå. Speciellt när det kom till köksredskap som kannor eller bunkar eller ngt sådant, är inte helt säker på vad det är.. han blev nöjd när han fick en kanna, men sen när han skulle göra pannkakor till frukost åt oss så gav jag honom en bunke med ett handtag och han sken upp som en sol och sa; Yeah that's a jug!
Hmm men jag tror mer på kanna.
Linnea tog med honom ut i skidbacken, det första hon gjorde var att lura ned honom för en röd backe, och nu ska ni veta att vi pratar om en engelskman som aldrig har stått på ett par skidor tidigare i sitt liv.
Men det gick bra, för på slutet av dagen så fick hon honom till och med till att hoppa. På kvällen lagade jag en mindre lyckad middag ( ett resultat av lite för mycket alkohol och matlagning tillsammans), sedan var festen igång.
full fullare och fullast, en trio på tre, jag stod för fullast, vilket märktes tydligt inne på brenneriet när jag hade gett linnea med kort och sagt att " låt mig inte komma nära mitt kort, ge mig inte det under några omständigheter, jag kommer bli förbannad men håll i det hårt" och jag sedan 10 minuter senare skrek ut att jag ville ha red bull vodka och att hon skulle ge mig mitt kort och jag blev förbannad, men blev dock gladare när det visade sig att hon faktiskt gav mig en cigg. Förstår inte riktigt varför hon inte skulle ha gett mig en cigg, men ibland går inte hissen ända upp när man är full.
Vi tog oss hem, och när vi kom till lägenheten så satt vi och ropade på några svenskar genom vårat fönster ?! Dom var trevliga men skulle åka hem så de hade inte lust att efterfesta.
På söndagen mådde jag inte allt för bra, eller jo till en början gick munnen i ett men senare snurrade huvudet i ett.
Vi gick ut i det fina vårvädret och köpte en glass  ( som alan så snällt körde upp i mitt annsikte), men sen kände vi att det fick vara nog med frisk luft så vi gick hem och la oss på soffan alla 3 och tittade på en film utan egentlig handling ( marley and me) och sedan på Run fat boy run! Som faktiskt fungerade igår.
Det var en väldigt väldigt trevlig helg och det var otroligt kul att ha alan på besök och jag är fortfarande imponerad över att han tog sig hit till lilla lillehammer ( it's easy to get lost in lillehammer, it gots only one big street) trots jobb och studier
Och för övrigt har jag och Linnea byggt en kojja av lakan idag över vårat tvättställ och sedan har hon köpt toalettpapper, vilket fick henne att inse att hon har ett förklaringsproblem. Hon förklarar allt, till och med för tanten på 7eleven när hon köper toalettpapper. That's my girl!

Gräset är alltid grönare på andra sidan

Vaknade upp i morse och kände att det var väldigt jobbigt att gå upp, men släpade mig ur sängen och det var ett bra beslut. Efter en duch låg huröret på topp och speeden kom på en gång.
Städade badrummet, plockade lite i lägenheten, diskade, handlade, städade ur gamla akvariet, tvättade, hängde tvätt, plattade håret, dansade, lagade frukost, lagade lunchlåda och hann till och med att platta håret.
På jobbet jobbade jag på hela dagen, ringde linnea och hon tyckte jag lät lite låg. Konstigt, jag som var så glad.
När jag sedan stod och kämpade med att försöka få på mig mina stövlar ( envisas med att springa runt i mina skinny jeans som är lite väl trånga efter allt påskgodis) så slog det mig, jag hade kunnat ge nästan var för helst att komma hem från jobbet, se min underbara perfekta pojkvän som jag älskar över allt annat ( har inte hittat han än) sitta i soffan och dona lite, han ger mig en puss och frågar om jag vill låna hans mjukisbyxor och en stor tröjja. Ja tack. Kryper ned i kläderna och ser allmänt ful, trött och sliten i. Lägger mig bredvid honom i soffan och tittar på en film och sedan somnar i hans knä. Mmm precis vad jag hade behövt just nu. Det hade varit så nice!
Det skedde dock inte, men fick ett väldigt trevligt bemötande av nea och mange som satt och snackade i soffan. V'ldigt trevligt och tur för mig, annars hade jag gått ned mig totalt. Vad ska man med en kille till när man har Linnéa hemma?
Nu är superwomen en aning trött faktiskt.. men i helgen blir det sjukt kul! Vi får besök hela vägen från Lodon. Den ni!
Tänk vad lätt det är för vissa, man pluggar till arkitekt, jobbar och sedan åker man och hälsar på i Lillehammer bara för skojjs skull. Det är inte alla som gör sådana saker och det ska bli otroligt kul tycker jag.
Dags att stänga av den här låten, den sätter sig på hjärnan, Svennebanan, johan tror det kommer bli nya sommarplågan och det tror jag med.

varför?

Jag ligger här och skriver av mig om saker och ting som skett under mitt liv. Har insett vilken idiot jag är.
Varför dumpade jag inte honom vid första tecknet på svartsjuka, varför dumpade jag inte honom efter andra tecknet, varför dumpade jag inte honom när han vägrade prata med mig, varför dumpade jag inte honom när han kallade mig för elaka saker, varför dumpade jag inte honom när han sökte upp bråk när allt var bra, varför dumpade jag inte honom när han hotade mig med att säga " om du inte kommer hit är det slut?" efter att han kallat mig för något nytt elakt, varför åkte jag dit överhuvudtaget? Det hade kunnat ta slut precis där. Varför dumpade jag inte honom när jag väl hade kommit dit och han inte mötte mig för att han låg och sov för att han var däckad, varför gick jag genom en helt främmande stad gråtandes för hans skull, varför gjorde jag inte slut när han blev arg när jag berättade vad jag ville göra med mitt liv, varför accepterade jag att han valde att jobba när vi inte hade träffats 5 veckor och jag tagit ledigt en vecka för att umgås med han, varför åkte jag och hälsade på honom igen när vi hade gjort slut? Varför ringde jag upp honom när vi inte hade hörts på två veckor, varför träffades vi igen, varför blir jag svartsjuk när han skaffar sig en ny tjej och varför saknar jag honom...?


Nedgångenstatus: Total

En natt och en dag ensam i lägenheten och jag har redan gått ned mig totalt. Saken blir ju inte bättre av att Austyn Moore har gått och försvunnit alt, dött. Jävla Austyn Moore. Nu ska jag gå och köpa mig och min kombo en Captain Morgan, kanske han har lite bättre simmare och kan se till att det blir lite barn någon gång för Jesse Jane.
Har konstaterat att det är farligt at ha sambo/kombo, för när inte den finns där så inser man att det är faktiskt helt tomt.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0