my sweet fracture

Ja min blogg lär ju bli bara sämre och sämre eftersom det är allt färre som läser den. Jag måste skylla allt på att jag är mellan två jobb och har inget intressant att berätta om på den här bloggen. Jag kan knappt gå och fika längre för jag har inget roligt att berätta om. Så vad har jag gjort idag. jag vaknade av att mamma kom in på mitt rum och berättade att hon hade så tråkigt när jag bara låg och sov. Så nyvaken med ett bultande höra och världens mest svullna krötel på höger sida på halsen fick jag socialisera med mamma en timme innan hon kom på att hon skulla lägga över bilderna från kameran till datorn. Då var det något ägg som hade slängt lappen som jag så fin hade skrivit till mamma om hur man gör. Allt var beskrivet i minsta lilla detalj så att min mor skulle klara av det.
"Dubbelklicka på öppna" " Högerklicka på en tom yta och välj nytt --> mapp" Ungefär så. Och nu var det någon som hade slängt lappen. Jag fick virra täcket runt kroppen och förflytta mig till det andra rummet. Sitta och titta på mamma när hon la över sina 222 bilder. Hjälpa mamma med höger eller vänsterklickningar. Nu har mamma skrivit en ny lapp. Fast det är säkert någon som kommer lyckas slänga den med så att nästa gång mamma ska lägga över bilder kommer hon att behöva min hjälp. igen.
Sen åkte mamma till jobbet och jag käkade frukost och läste alla dessa intressanta artiklar i falukuriren. Fk är ju faktiskt en ganska speciell tidning. Dom skulle kunna ha en hel sida angående en blomlåda i bjursås som blivit vandaliserad, men upptågen i Burma får bara en notis. Det är kanske inte så konstigt at tjag inte är så allmänbildad då mina föräldrar har valt att vi ska ha Falu kuriren istället för Dn. I och för sig tycker jag inte att Dn heller är särskilt intressant. Nä, jag ska nog hålla mig till de vandaliserade blomlådorna. Nu ska jag ta en promenad med kajsa. One hour walk a day keep the fat away.