jag borde nog kanske sova..
Trött. riktigt sjukt jävla trött är jag. Mina små "sömnproblem" börjar gå mig lite svagt på nerverna nu. Jag kan ju aldrig sova på nätterna och det gör mig sjukt trött på dagarna. och grinig på dagarna. Det gör mig till en människa som är extremt krävande att umgås med. Tur är väll de att jag aldrig umgås med någon nu för tiden. haha ( vi skrattar åt misären). Som tur är kom min prins på vit häst ( eller kanske lite mer blått intercity-tåg) upp till dalarna och spenderade 2 hela nätter med mig. På tisdagen åt vi lite mat och sedan spelade vi ut Linnea och Joel på minigolf. Oooh yes. Miniatyr falun, jag gllar mer slussens öventyrsgolf. Undra egentligen varför jag ville spela minifalunminiatyrgolf när jag inte ens tycker om det stora falun särskilt mycket.
På onsdagen var jag tillbaka på arbete igen, det var med lycka jag träffade på Ronja i omklädningsrummet. Jag vet inte om du har tänkt på hur svårt det där med nya vänner är... det hör lite till kategorin " ragga kompisar på krogen". Jag, som vanligt, var inte särskilt svårflirtad och förklarade för Ronja att jag faktiskt hade saknat henne väldigt mycket. 1 vecka var för länge att vara ifrån henne. Som tur var hade hon saknat mig med och hade funderat på att skicka ett sms, men " det kunde hon ju inte göra" man vill ju faktiskt vara lite svårflirtad och inte allt för krävande. Jag berättade att även jag hade funderat på att skicka iväg ett litet sms men inte riktigt vågat för att jag var rädd att vara för needy. Glada att äntligen få umgås med varandra traskade vi ut i fabriken och jobbade. Dagen lunkade på i inte allt för snabbt tempo, eller det var mycket jobb och timmarna kändes sådär jätte långa. Jag gick och sa att jag ville hem till Staffan. Det är faktiskt inte varje dag jag har en kille jag är kär i, i min säng. Jag kände att man behövde passa på när man väl hade det.
Fick till min stora förfärelse reda på att det skulle bli 3 stop veckor på Ericsson. 3 stop veckor. Kul. Jag vill inte ha 3 veckors semester och jag känner inte heller för den delen att börja jobba på ett nytt jobb för 1 vecka. Åkte hem och var trött och gnällig inför staffan som hade diverse lösningar på diverse problem. Dom var i och för sig bra och logiska... annars kommer jag ju inte att komma iväg till Nz och Oz med honom och det vill jag ju faktiskt göra.
Sen så blev det en ny dag idag. Jag var ännu tröttare eftersom jag inte hade sovit särskilt mycket inatt heller. Sjukt det där, man går upp 5 på morgonen och somnar inte föräns 01.00 natten därpå. Så borde de inte vara. Jag borde vara däckad och utslagen 21.00. Det ska jag iaf vara ikväll.
På jobbet var jag mest allmänt förvirrad. Tog en powernap i chefens stol, vred en liten grej för långt och fick panik och skrek till Ronja " Fan, jag vred den för långt, vad ska jag göra" ( paniken hördes väldigt väl i min röst). Ronja förklarade lugnt och sansat för mig att jag skulle vrida ned den. Det var helt enkelt en dag då det självklara inte riktigt kopplade si min hjärna. Fick inte ut diverse papper för att jag skrev i fel maskinnummer så grejern ainte fanns och det var mycket förvirrande. Kan ju även upplysa er om att det inte blev bättre av att jag började fundera på han som åker runt med en typ av skurmaskin 8h om dagen i fabriken. Han har inte alla indianer i kanoten, fiskar i havet, får i hagen, muffins i korgen, smultron på strået, höstrån i säcken, råttor i labbet osv. Jag hade djupa funderingar om hur en sådan blir anställd. Har företaget satt ut en Annons : Söker person som inte har alla indianer i kanoten, till en lätt tjänst som golvskurare.
Eller ringer dom till arbetsförmedlingen och frågar om dom har någon som inte är lika klar som alla andra som skulle kunna tänka sig att åka runt på en skurmaskin 40 h om veckan... man måste känns sig väldigt dum när man ställer den frågan... men vad ska dom annars egentligen fråga? I och för sig har dom väll något fackligt ord för de..
Nej nu ska jag kika lite på vänner och sen kanske det blir lite Bg innan jag knoppar vid 21.00. Och lite läsning i This charming man som ramlade ned i min brevlåda så snällt i tisdags.
På onsdagen var jag tillbaka på arbete igen, det var med lycka jag träffade på Ronja i omklädningsrummet. Jag vet inte om du har tänkt på hur svårt det där med nya vänner är... det hör lite till kategorin " ragga kompisar på krogen". Jag, som vanligt, var inte särskilt svårflirtad och förklarade för Ronja att jag faktiskt hade saknat henne väldigt mycket. 1 vecka var för länge att vara ifrån henne. Som tur var hade hon saknat mig med och hade funderat på att skicka ett sms, men " det kunde hon ju inte göra" man vill ju faktiskt vara lite svårflirtad och inte allt för krävande. Jag berättade att även jag hade funderat på att skicka iväg ett litet sms men inte riktigt vågat för att jag var rädd att vara för needy. Glada att äntligen få umgås med varandra traskade vi ut i fabriken och jobbade. Dagen lunkade på i inte allt för snabbt tempo, eller det var mycket jobb och timmarna kändes sådär jätte långa. Jag gick och sa att jag ville hem till Staffan. Det är faktiskt inte varje dag jag har en kille jag är kär i, i min säng. Jag kände att man behövde passa på när man väl hade det.
Fick till min stora förfärelse reda på att det skulle bli 3 stop veckor på Ericsson. 3 stop veckor. Kul. Jag vill inte ha 3 veckors semester och jag känner inte heller för den delen att börja jobba på ett nytt jobb för 1 vecka. Åkte hem och var trött och gnällig inför staffan som hade diverse lösningar på diverse problem. Dom var i och för sig bra och logiska... annars kommer jag ju inte att komma iväg till Nz och Oz med honom och det vill jag ju faktiskt göra.
Sen så blev det en ny dag idag. Jag var ännu tröttare eftersom jag inte hade sovit särskilt mycket inatt heller. Sjukt det där, man går upp 5 på morgonen och somnar inte föräns 01.00 natten därpå. Så borde de inte vara. Jag borde vara däckad och utslagen 21.00. Det ska jag iaf vara ikväll.
På jobbet var jag mest allmänt förvirrad. Tog en powernap i chefens stol, vred en liten grej för långt och fick panik och skrek till Ronja " Fan, jag vred den för långt, vad ska jag göra" ( paniken hördes väldigt väl i min röst). Ronja förklarade lugnt och sansat för mig att jag skulle vrida ned den. Det var helt enkelt en dag då det självklara inte riktigt kopplade si min hjärna. Fick inte ut diverse papper för att jag skrev i fel maskinnummer så grejern ainte fanns och det var mycket förvirrande. Kan ju även upplysa er om att det inte blev bättre av att jag började fundera på han som åker runt med en typ av skurmaskin 8h om dagen i fabriken. Han har inte alla indianer i kanoten, fiskar i havet, får i hagen, muffins i korgen, smultron på strået, höstrån i säcken, råttor i labbet osv. Jag hade djupa funderingar om hur en sådan blir anställd. Har företaget satt ut en Annons : Söker person som inte har alla indianer i kanoten, till en lätt tjänst som golvskurare.
Eller ringer dom till arbetsförmedlingen och frågar om dom har någon som inte är lika klar som alla andra som skulle kunna tänka sig att åka runt på en skurmaskin 40 h om veckan... man måste känns sig väldigt dum när man ställer den frågan... men vad ska dom annars egentligen fråga? I och för sig har dom väll något fackligt ord för de..
Nej nu ska jag kika lite på vänner och sen kanske det blir lite Bg innan jag knoppar vid 21.00. Och lite läsning i This charming man som ramlade ned i min brevlåda så snällt i tisdags.
Kommentarer
Trackback
