my sweet fracture

På msn, Skriv ett personligt meddelande , det personliga meddelandet som går ut till alla på listan, där, ni vet vart jag menar. Det kan man tydligen använda till att irretera sitt ex. Tydligen så ska man skriva saker som " Sviken å Glömd! Bara att börja om på nytt!". Något säger mig att någon ropar på en viss uppmärksamhet. Som han Inte kommer få. oooh no. Om man frågar någon ca 14853853478953 gånger om den är sur, och den svarar nej, och ca 1 ½ timme senare får man ett sms om att den trots allt är sur och irreterad och ska ge igen.. så kan denna någon faktiskt glömma att jag hör av mig igen. Lite stolthet måste man väll ha.

Oj ja vad jobbigt allt blev idag. Vaknade upp och insåg att jag var sjukt nere. Det har väll kommit sådär lite smygandes men jag har varit ganska bra på att ignorera allt det jobbiga och fokusera på det lite roligare... fast som man lärt dig förut så går det inte att trycka undan det jobbiga utan att det kommer fram någon gång. Den här gången var det idag det skulle komma fram. Det är den där klumpen av oroa i magen... en konstig känsla i hela kroppen som bara skriker hur allt är fel. Inte särskilt kul. Nej. Det hjälper inte heller att vädret ute speglar hur jag känner mig. GRÅTT!!! Tack och lov att det inte regnar ute, då hade jag väll suttit och grinat som en idiot. Men nu är det bara grått och jag känner mig allmänt glåmig och grå. Nej kanske man skulle ta sig ut och springa lite och försöka tänka på något annat.

Jag känner mig väldigt seg för ögonblicket. Alltså seg seg. Seg som i " Om du drar mig i benet så kan det bli 5 meter långt". Om någon skulle beställa mig på en restaurang så skulle dom skicka tillbaka mig till köket och gnälla över att jag var lite seg. Jag kanske behöver bankas lite? Banging. Oj nej nu ska jag inte vara sådan.
Idag tyckte jag att jag fick väldigt mycket gjort.
Jag har städat mitt rum, rensat ur min ericsson påse, jag har damsugit på hela övervåningen och jag har städat toaletterna. Har jag fått ett tack? nej. Inget litet tack, istället att efter att jag berättat allt det där, så frågar pappa mig vad jag har gjort idag. med en liten iritation i min röst upplyser jag honom om att jag faktiskt har städat hela huset.  Tydligen ska jag ha hunnit med mer oxå tyckte pappa. Ja för all del har jag väll hunnit med mer. Maja ringde mig och vi pratade på i en halvtimme. Flickebarnet har det bra i London. Jag har minsann suttit och tittat på gamla kort och upplevt gamla känslor. Jag har drömt mig bort med Linnéa, ja oj vad jag har drömt mig bort! Linnéa vet vad jag pratar om. Jag har även fått ett litet levnadstecken. Det är dom där småsakerna som gör min dag.
Det som hade varit pricken över iet ikväll hade varit om någon hade hört av sig och frågat om vi skulle kolla på en film och trycka i oss kärnfria vindruvor och lite loka. Jag vet, nu tycker ni att jag hade kunnat höra av mig själv, men det gjorde jag faktiskt. Jag hörde av mig till hela två personer som dissade mig. Sen gav jag upp och spelade x antal partier spindelharpan. Nu är jag här. Uppgiven och dricker mitt mums bums te som ska smaka chocklad. Jag tror det börjar bli gammalt för det är inte alls lika gott som det var för ett år sedan.

Det är väldigt ofta jag undrar vad det är för fel på killar. För något fel är det faktiskt på de flesta.
De kan inte fråga om vägen Och dom kan inte erkänna när dom är arga. Det spelar ingen roll om man frågar 10 gånger om dom är arga, sura eller så, svaret blir nej. Tills 1 timme senare då man får ett sms och det står att dom faktiskt är sura. Ja men varför sa du inte det i telefonen??? IDIOT! Och sen avslutas sms:et med ett litet fint " hehe ger igen".
Vadifanskapet menas  med det? Jag vet inte ens varför du är sur, för du har inget att vara sur över. Jag blir så uppretad. Du får gärna ge igen med att bete dig som mig, för jag tycker inte att jag göra något fel, fritt fram för dig.
Jag är iallfall jävligt trött på den här skiten, och när jag är arg, då är jag inte en särskilt trevlig människa. Och om jag inte redan har kommit till stadiet där jag aldrig mer kommer prata med människan så kan jag säga att det inte är långt kvar nu.

jag hatar den där hjärtskärande känslan man får när man sårar någon. Den verkligen bara biter tag i en och vägrar försvinna trots att man vet att det man gjorde var trots allt bäst. Ibland behöver man skydda sig själv och det går inte alltid att få alla glada. Men det som känns mest jobbigt är när man frågar: Är det något du vill säga? och man får ett nej till svar, för att senare får sms men väldigt mycket innehåll och man får ett Fan för dig. När dom sms:ena ramlar in så undrar jag lite, var det kanske inte något du ville säga till mig trots allt?

Jag anade vad som kom krypandes i och med min kommande arbetslöshet. Jag visste att jag skulle bärja fundera på vad jag skulle göra under hösten och om det blev sälen till vintern. Sälen blev ganska så fastslaget, men nu vet jag inte riktigt. Jag älskar min pojkvän, men han älskar sitt arbete och arbetet kommer alltid att komma framför mig. Jag vill alltid komma först. Malin nr1. Så nu sitter jag med ett stort beslut som jag måste fatta, fortsätta vara tillsammans med Staffan eller bli singel igen. Det finns otroligt mycket som pekar på att bli singel igen. Det finns så mycket jag kan göra då.
Plugga utomlands. Flytta utomlands till engelsktalande land och jobba. Åka som vollontär i ett varmt och soligt land.
Det som blir uteslutet blir nog att åka till sälen och säsonga. Det skulle mest bli jobbigt att jobba med staffan om han var mitt ex. Det skulle bli så lätt att ramla tillbaka i det som var och bli minst lika sårad sommaren efter det när allting upprepas. Fast å andra sidan så värker det i hela min kropp när jag tänker på att inte vara tillsammans med staffan mer. Han är trots allt min staffan. Bara min. Jag skulle aldrig kunna ta att han träffar en annan tjej. Men är det värt att vara tillsammans med någon som alltid sätt mig i andra hand, ibland tredje hand? Jag vet inte. Jag är förvirrad. Jag skulle behöva en semester från mig själv just nu.

Ja absolut. Hur varmt som helst.
Solen har skinit flera dagar nu och jag har njutit. Absolut bara njutit!
I fredags gjorde jag en deal med unge herr Balkåsen att om han skjutsade mig ut i skogen så fick han låna min bil hela kvällen. Deal. Åkte ut till Emil's stuga vid vällan där det vankades grillfest, bada tunna och bada sjö och lite bastu.
Sjukt underbart och det var riktigt kul att träffa ronja. Vi badade till typ 23.30 på kvällen. Myggen käkade dock på min arma bara kropp. På lördagen blev det bad vid källvikens hamn. Sjukt underskattad badplats. Inga småglin som skriker och bajsar på dig ( hände dock en dag att jag hörde ett barn som ville bajsa. Jag ville skjuta barnet). På kvällen blev det rådhusgården. Folktomt. Alla var på magasinet. Sedan på söndagen blev det häbng vid båthamnen och likaså idag.
Livet leker. Ikväll har jag och oskar åkt till faluns monument och tittat på potentionella knullplatser. Gick inte så bra.
Istället tog vi oss ett dopp i stängtjärn och löste en pussel kub. Mycket lättare än rubiks kub, Nej så heter den inte, men en kub med massa färger som johan löser under 2 min. Imorgon blire källviken igen och sedan på onsdag bär det iväg till Norrköping där jag äntligen ska få träffa min älskling som jag inte fått se på 5 veckor. Det ska bli underbart.
Sen på fredag eller lördag åker jag till min andra Älskling i Köping och hälsar på lite, det ska bli sweet :)

Den största njutningen i livet är att göra det andra säger att man inte får göra